This Thing We Call Love - Del 6
Tidigare:
Jag lade in min väska och tog istället ut spanskaböckerna, penna och sudd och traskade iväg mot klassrummet.
Costa’s sura blick sade mig att hon krävde en förklaring till min sena ankomst. Jag harklade mig:
- Ehm, jag missade bussen, mumlade jag.
Mrs. Costa nickade och återgick till genomgången av något som verkade vara oregelbundna verb. Jag blickade ut över klassrummet och utbytte en blick med Nathalia innan jag slog ner blicken och gick och satte mig på min plats.
Det ringde ut och alla strömmade ut ur klassrummet. Jag var ganska trött efter 70 minuters mattelektion. Utanför klassrummet väntade jag på Nathalia och Rosalynn. Jag slöt upp vid Rosalynns sida när de kom utsläntrande ur klassrummet. Vi gick och lade in våra matteböcker i våra skåp för att sedan gå direkt till matsalen.
- Vad är det för mat idag? frågade jag när jag slet upp dörren till matsalen.
- Vet inte, vi får väl se, sa Rosalynn.
Vi gick och ställde oss i kön. Jag sträckte på halsen för att kunna se vad mattanterna bjöd på idag och såg en lång kille lägga på någon slags gryta på ett lass med ris.
Jag grimaserade, skolans mat var vanligtvis ganska god, med jag gillade inte riset. Jag tog en tallrik och bestick, lastade på lite grönsaker och gick vidare till den varma maten. Jag la på en liten hög med ris och dränkte den sedan i köttgryta.
Jag väntade på de andra vid köns slut och när de kom gick vi och satte oss vid det vanliga bordet, som vi alltid brukade sitta vid.
Jag drog ut stolen, satte mig med en duns och började sakta röra om i maten med gaffeln.
- Missade du bussen i morse eller sölade du dig bara för att slippa så mycket av spanskalektionen som möjligt? frågade Nathalia lite retsamt.
- Nepp, jag missade den faktiskt, sa jag och flinade lite innan jag fortsatte:
- Den åkte precis när jag kom fram till hållplatsen. Jag hatar den där busschaffören... vad heter han? Äh, jag vet inte men den där gamla gubben, han är så sur! Så jag fick gå istället.
- Inga cykelattacker den här gången? frågade Rosalynn och skrattade.
- Haha, nej, det verkar som att jag klarat mig från det idag, log jag.
Vi satt tysta ett tag och åt. Då och då slog jag upp blicken från tallriken för att kolla ut över den stora matsalen. Nu kollade jag upp och såg att någon kollade tillbaka på mig – Josh, en av skolans populäraste, han tror han är jätte snygg och att han kan få vem som helst men när han tröttnar på en lämnar han en i sticket. Visst är han snygg, men att han är så medveten om det är väldigt... ”avtändande”. Jag himlade med ögonen och kollade ner i tallriken och försökte diskret peta till Rose, som satt bredvid mig, med armbågen. Hon märkte inget så jag puttade till hårdare.
- Aj! sa hon lite för högt och jag hyshade.
- Kollar Josh fortfarande på mig? frågade jag och hon förflyttade blicken från mig bort mot hans bord.
- Nja, han slänger lite blickar men..., sa hon lite tyst, nu undrade Nathalia vad vi kollade på och vände sig om.
Nu kollade han upp mot vårt bord och vi kollade fort bort, alla tre.
Jag kände hur min mobil vibrerade i fickan och reste mig upp för att svara. Rose kollade undrande på mig och jag pekade menande på telefonen. Jag rusade ut ur matsalen för att jag skulle kunna höra vad personen på andra sidan luren sa.
- Hej, det är jag, Jeremy.
- Åh, hej! sa jag.
- Ringer jag mitt i en lektion? undrade han lite ängsligt.
- Nejdå, jag har lunch, sa jag och satte en hårslinga bakom örat.
- Okej, ja, vad bra då. Du, jag undrade bara om du är ledig ikväll? Ja, alltså jag ska bort en stund och behöver någon som kan passa Jazzy och Jaxon.
- Jo.. Jag tror inte att jag har lovat bort mig någonstans, så ja, jag kan passa dom, sa jag och log.
- Okej, vad bra då! Tror du att du kan komma runt klockan sex?
- Uhm, jodå, det ska jag nog hinna, sa jag och med det sade vi hejdå och lade på.
Jag gick tillbaka in i matsalen och till min lättnad hade Josh gått därifrån. Rose satt lutad över bordet och skrattade åt något som Nathalia visade på hennes telefon.
- Är ni klara eller? frågade jag och Rose satte sig ner.
- Eh, japp, ser ut så... men vi kan vänta om du vill äta klart, sa Natahlia och kollade upp på mig. Matsalen var nästan tom nu. Jag kollade på klockan och noterade att vi snart gick in.
- Äh, vi går in om tio minuter och det var ändå inget gott. Vi slutar ju om någon timme bara så jag kan äta något när jag kommer hem istället, sa jag, lade mina bestick på tallriken och gick iväg för att lämna det vid disken. De andra kom tätt efter.
När det äntligen ringde ut för dagen lät jag ut en suck av lättnad. Jag gick raskt mot skåpet. Dels för att jag ville hem så fort som möjligt och dels för att jag garanterat skulle hinna med bussen, jag ville inte riskera att behöva gå hem också. Jag hörde Rose ropa bakom mig. Jag vände mig om och gick baklänges, jag ville inte förlora någon tid.
- Ska du göra något efter skolan? ropade hon från sitt skåp på andra sidan korridoren. Jag låste upp mitt skåp.
- Eh, ja, jag ska sitta barnvakt, tyvärr! ropade jag tillbaka och tryckte ner mina läxböcker i väskan.
- A okej! Men vi ses imorrn!
Jag smällde igen skåpet, låste det och vinkade mot Rose innan jag kilade iväg mot bussen.
Typ helt omöjligt att hitta bra bilder till kapitlet! -.- Anyways... en person tyckte att vi borde ha bättre uppdatering, vi uppdaterar segt nu för att Natali är utomlands och vi hann inte skriva så mycket innan hon åkte :p
Dessutom har kapitel 8 försvunnit från utkast så ni kommer inte kunna läsa det för än hon har kommit hem tyvärr :( Kapitel 7 kommer iallafall nästa tisdag :)
Jag lovar er bättre uppdatering när hon kommer hem!! ~ M.S
