thestoriesboutjb

Tidigare:

-         Vart ska du? hörde jag någon säga, kollade upp och såg pappas huvud sticka fram genom dörröppningen till köket.

-         Jag drar hem till Nathalia och badar, sa jag och ställde mig upp.

-         Fy! Jag förstår mig inte på er! sa han.

-         Vadådå?

-         Jag förstår inte hur ni kan bada nu, sa han och skrattade till.

-        Vi är inte fegisar som du bara, sa jag och flinade.

Jag himlade med ögonen och satte handen på dörrhandtaget.

-         Jag drar nu i alla fall, du kan få hålla ditt lilla föredrag för Rachel istället, sa jag och gick ut.

Jag puttade igen dörren, hämtade cykeln och begav mig mot Nathalia.

---

 

Vi gick ut och satte oss på poolkanten. Jag var först med att sticka ner mina fötter.

-         Är det kallt? frågade Nathalia som just lagt ner sin handduk på en solstol.

-         Nja, inte så värst, sa jag och kollade kisandes upp på henne.

-         Inte?

Nu gick hon mot kanten för att sätta sig hon med. Jag kollade ner på mina fötter medans jag väntade på att hennes fötter skulle dyka upp bredvid mina. Helt plötsligt kom vattnet närmare och jag skrek hysteriskt men höll snabbt andan. När jag kom upp till ytan för att mötas av en asgarvande Nathalia skrek jag:

-         DIN IDIOT!

Jag gorjde ett halvlyckat försök att springa fram mot henne. Men, som ni kanske vet, så går det inte särskilt lätt att springa i vattnet... Ja, i alla fall;

Hon började bara garva ännu mer och vände sig bort. Jag nådde kanten och grabbade tag i hennes ena ben och drog ner henne också; och så var kriget igång.

Vi badade ett tag tills vi började huttra och var tvugna att gå upp.

-         Fy vad kallt det blev nu! sa jag.

-         Ja usch! Har du nytt läppstift? frågade Nathalia retsamt.

-         Nej, har du? sa jag och flinade.

Jag virade min stora, mjuka handduk om mig och flyttade min solstol ut ur skuggan. Jag satte mig på den och Nathalia gjorde samma sak.

-         Hur mycket är klockan? frågade jag, slöt ögonen och bara njöt av solen som brände mot ansiktet.

-         Uhm... 15.46, svarade hon.

-         Okej, sa jag oberört men kom snart att tänka på en sak.

Jag for upp i sittande ställning. Jag såg Nathalia hoppa till.

-         Shit! Jag måste hem! Vi får gäster ikväll! Fan, jag glömde helt bort det! sade jag och slog mig i pannan med handflatan.

-         Oj, okej, bäst att du drar då kanske? sa Nathalia.

-         Ja! Hejdå! sa jag som redan hade mosat ner min handduk i väskan.

Jag rusade iväg till framsidan där min cykel stod och väntade. Jag rullade ner den till vägen och cyklade iväg i full fart.

 

När jag kom hem hoppade jag genast in i duschen för att duscha bort kloret.

När jag kom ut ur duschen hängde jag upp min bikini för att torka och kastade en blick på klockan - gästerna skulle snart komma. Jag slet ut hårfönen ur badrumsskåpet och gick med raska steg in på mitt rum, satte i kontakten och började föna mitt hår. Jag stod där framför spegeln och väntade medans mitt tjocka hår skulle bli någorlunda torrt. Efter några minuter var jag nöjd och borstade bara igenom det lite snabbt. Sen rotade jag runt på sminkbordet efter min mascara och strök på lite på mina redan långa ögonfransar. Sen smörjde jag in mina ben, valde kläder och sprutade på mig lite parfym. Medans jag rättade till det lite i mitt rum – egentligen var det inte värt det; mina småkusiner kommer ändå stöka till det igen – ringde det på dörren och jag drog mig sakta neråt för att välkomna gästerna.

Mamma öppnade dörren och in rusade Mollie och Zac - mina kusiner - fem och sju år gamla. Mollie sprang rakt fram mot mig och kramade om mina ben.

-         Abby! utbrast hon lyckligt.

-         Hej tjejen! sa jag och plockade léende upp henne.

Min moster log mot mig och sa:

-         Hon tjatade om dig hela vägen hit i bilen.

-         Jasså, du har längtat efter mig? frågade jag och kollade på Mollie, hon nickade ivrigt.

-         Kan vi gå till ditt rum, Abby? frågade hon.

-         Självklart, sa jag och tittade efter Zac men antog att han och Rachel redan hade hittat på något.

Jag bar upp henne för trappen och satte ner henne på min säng. Där satt hon och kollade med stora ögon.

-         Jag vill ha ett likadant rum som dig, ditt är fint! sa hon.

-         Tack så mycket, ditt rum är inte så pjåkigt det heller, sa jag och skrattade lite tyst.

Hon hoppade ner från sängen och gick fram till min dator.

-         Vill du spela? frågade jag och hjälpte henne upp på stolen.

-         Jag vill spela det där jag spelade förra gången!

-         Okej, sa jag och öppnade luckan där man sätter i skivan.

Nedifrån hörde man mamma ropa: ”Kom ner och ät!”

Jag reste mig upp;

-         Tyvärr, du får spela efter maten istället.

-         Okej, sa hon och jag lyfte upp henne igen och bar ner henne för trapporna.

När alla satt vid bordet började snacket och det blev en högljudd middag.

Efter middagen somnade Mollie i sin mammas knä och de bestämde sig för att åka hem. När jag sagt hejdå till familjen Samson gick jag upp på mitt rum för att stänga av datorn och för att sedan lägga mig till rätta i min mjuka säng och somna...

---

 

HAHA, gud, jag (Moa) suger på att göra kollage, typ världens sämsta eller?