This thing we call love - Del 1
Inledning:
Hej, jag heter Abigail Andersen, fast de flesta kallar mig Abby. Jag är född 1994, men jag har inte fyllt 17 än. Jag bor i Kanada, Ontario. Jag har blont hår och gröna ögon.
Jag älskar att sjunga och dansa. Jag brinner för cheerleading och jag är med i skollaget som heter Ontario Dynamites. Mina bästavänner håller också på med cheerleading, Rosalynn och Nathalia.
Jag har också en riktigt störande lillasyster som heter Rachel och en hund som heter Emilio.
Kapitel 1
Jag vaknade av ett riktigt störande ljud, jag vände mig mot klockradion och kom på att jag inte hade stängt av det, typiskt mig att vakna klockan åtta på en lördagsmorgon.
.
Jag visste att jag inte skulle kunna somna om så jag klädde på mig och gick ner för trappan.
Jag gick in genom dörröppningen till vardagsrummet och var precis på väg att vända igen när jag såg att TV:n redan var upptagen, men jag hejdade mig och frågade:
- När vaknade du egentligen?
- Vet inte, kanske två timmar sedan, sa Rachel nonchalant men slet inte blicken från Tv:n.
- Va? Vaknade du verkligen klockan sex?
- Ja... eller jag vet inte... har inte koll på klockan... sa hon och kollade på mig.
- Jahapp, aja men ska du äta med mig eller? frågade jag.
- Nej, jag äter sen när pappa vaknar.
- Okej skitunge, sa jag och flinade.
Jag gick ut till köket för att göra iordning en frukost, jag hittade en lapp på köksön:
Hej Abby!
Skulle du kunna göra mig en tjänst?
Jag glömde köpa matlagningsgrädde och oliver igår när jag handlade. Har du lust att fixa det?
Kram mamma!
Visst, tänkte jag för mig själv, jag har ändå inget bättre för mig. Jag vände mig mot kylskåpet för att ta ut juicen. Jag ställde den på köksön bredvid lappen och gick för att hämta ett glas. Jag tog också med mig påsen med rostbröd, jag tog ut två skivor och la dom i brödrosten.
Jag läste igenom lappen en gång till och drack ur glaset medans jag väntade på att brödet skulle poppa upp. Bredvid lappen låg $20.
Jag hoppade till av ljudet från brödrosten, jag blev alltid lika rädd.
Jag flinade för mig själv och hämtade smörgåsarna.
Efter frukosten gick jag upp och fixade mig lite, det var ju trots allt helg. Jag gick ner för trappan igen för att ta på mig mina lila converse.
Jag kom på att jag hade glömt pengarna och smög ut till köket för att hämta dom.
- Du vet att du inte får gå med skor inomhus! ropade Rachel.
- Vem bryr sig? Men bara så du vet så drar jag ner till affären, svarade jag irriterat.
Innan jag hann höra hennes svar hade jag stängt dörren bakom mig och var på väg ner för gatan.
Så nu har ni äntligen fått det första kapitlet av den nya novellen!
Kommentera för nästa kapitel! :)
~M.S & N.B
