thestoriesboutjb

Kapitel 2

Tidigare:

-         Du vet att du inte får gå med skor inomhus! ropade Rachel.

-         Vem bryr sig? Men bara så du vet så drar jag ner till affären, svarade jag irriterat.

Innan jag hann höra hennes svar hade jag stängt dörren bakom mig och var på väg ner för gatan.

Jag kom snart fram till den lilla mataffären som bara låg några få kvarter bort. Jag gick mot dörrarma och de öppnade sig automatiskt. Den svala luften från luftkonditioneringen slog emot mig och jag inandades den fräscha lukten av grönsaker och såpa. Jag kollade inte på klockan innan jag gick hemifrån, men som tur var så öppnade affären klockan nio, och nu var den tio över. Haha, snacka om timing...

Jag gick runt bland hyllorna och letade efter oliver, även om affären var liten så hade jag lite svårt att hitta dem. Jag handlade inte så ofta, det var det mamma som gjorde.

Jag sökte med blicken upp och ner för hyllan; där! En burk med brunt glas och en etikett med oliver på. Jag ställde mig på tå för att nå den och plockade försiktigt ner den från hyllan, läste på baksidan och konstaterade att det var dom jag skulle ha. Jag gick sedan vidare till kyldisken för att kolla efter matlagningsgrädden, den hittade jag nästan direkt. Jag tog ett paket och gick iväg mot kassan för att betala. Jag la upp varorna på bandet och tog upp pengarna ur min ficka medans varorna rullade iväg mot kassörskan.

-         5 dollar, tack, sa hon med ett leénde.

-         Varsågod, sa jag och sträckte fram pengarna.

Jag la ner varorna i en liten plastpåse. Medans jag var påväg ut ur affären så fiskade jag upp min mobil ur min ficka. Jag skickade ett meddelande till mamma:

Det blev pengar över, vad ska jag göra med dom?

Efter en stund svarade hon:

Ta dom du, du kan ju köpa något till ikväll.

Jag skickade iväg ett tack och började gå mot affärerna. Jag gick in i närmsta klädaffär och några snygga t-shirtar fångade genast min blick.

Jag gick fram till ställningen och kollade efter min storlek.

Jag hörde någon ropa lite längre bort i affären men jag brydde mig inte eftersom dom uppenbarligen inte ropade mitt namn.

Jag kände något litet och varmt mot mitt ben, kollade ner och såg en liten hand.

Handen tillhörde en liten flicka med kort, brunt hår.

-         Hej, vad gör du här? sa jag med ljus röst.

Flickan kollade på mig med stora ögon.  Jag kollade mig omkring men såg ingen vuxen. Så jag böjde mig ner och tog upp flickan.

Jag började gå runt i affären för att leta efter föräldern.

Jag rundade en klädställning och såg en man sitta på knä och kolla in under en av ställningarna.

-         Ursäkta mig, letar du efter henne? frågade jag och pekade menande på flickan som lekte med mitt hår.

Mannen kollade på mig och ställde sig sedan upp.

Jag kände igen honom, den där ringen i örat och det välbekanta ansiktet...

-         Eeh... ja, sa han och torkade av händerna på jeansen.

Inledning:

Hej, jag heter Abigail Andersen, fast de flesta kallar mig Abby. Jag är född 1994, men jag har inte fyllt 17 än. Jag bor i Kanada, Ontario. Jag har blont hår och gröna ögon.

Jag älskar att sjunga och dansa. Jag brinner för cheerleading och jag är med i skollaget som heter Ontario Dynamites. Mina bästavänner håller också på med cheerleading, Rosalynn och Nathalia.

Jag har också en riktigt störande lillasyster som heter Rachel och en hund som heter Emilio.

Kapitel 1

Jag vaknade av ett riktigt störande ljud, jag vände mig mot klockradion och kom på att jag inte hade stängt av det, typiskt mig att vakna klockan åtta på en lördagsmorgon.

.

Jag visste att jag inte skulle kunna somna om så jag klädde på mig och gick ner för trappan.

Jag gick in genom dörröppningen till vardagsrummet och var precis på väg att vända igen när jag såg att TV:n redan var upptagen, men jag hejdade mig och frågade:

-         När vaknade du egentligen?

-         Vet inte, kanske två timmar sedan, sa Rachel nonchalant men slet inte blicken från Tv:n.

-         Va? Vaknade du verkligen klockan sex?

-         Ja... eller jag vet inte... har inte koll på klockan... sa hon och kollade på mig.

-         Jahapp, aja men ska du äta med mig eller? frågade jag.

-         Nej, jag äter sen när pappa vaknar.

-         Okej skitunge, sa jag och flinade.

Jag gick ut till köket för att göra iordning en frukost, jag hittade en lapp på köksön:

Hej Abby!

Skulle du kunna göra mig en tjänst?

Jag glömde köpa matlagningsgrädde och oliver igår när jag handlade. Har du lust att fixa det?

Kram mamma!

Visst, tänkte jag för mig själv, jag har ändå inget bättre för mig. Jag vände mig mot kylskåpet för att ta ut juicen. Jag ställde den på köksön bredvid lappen och gick för att hämta ett glas. Jag tog också med mig påsen med rostbröd, jag tog ut två skivor och la dom i brödrosten.

Jag läste igenom lappen en gång till och drack ur glaset medans jag väntade på att brödet skulle poppa upp. Bredvid lappen låg $20.

Jag hoppade till av ljudet från brödrosten, jag blev alltid lika rädd.

Jag flinade för mig själv och hämtade smörgåsarna.

Efter frukosten gick jag upp och fixade mig lite, det var ju trots allt helg. Jag gick ner för trappan igen för att ta på mig mina lila converse.

Jag kom på att jag hade glömt pengarna och smög ut till köket för att hämta dom.

-         Du vet att du inte får gå med skor inomhus! ropade Rachel.

-         Vem bryr sig? Men bara så du vet så drar jag ner till affären, svarade jag irriterat.

Innan jag hann höra hennes svar hade jag stängt dörren bakom mig och var på väg ner för gatan.

Så nu har ni äntligen fått det första kapitlet av den nya novellen!

Kommentera för nästa kapitel! :)

~M.S & N.B

-         Are your birthday coming up soon? he asked.

-         No, it has alredy been, a few weeks ago, I said.

-         Okay, happy birthday in arrears! he said and smiled big and sexy.

I laughed and kissed him.

*Next day*

I slowly opened my eyes and yawned. Justin had left when Audrina came back to the hotel last night. Then we just fixed us to go to bed.

I rubbed my eyes and I felt so much better, no headache or anything.

I sat up slowly and looked around the room. My eye fell on Audrina who was sleeping peacefully. I picked up my phone, looked at the digital clock; it showed the numbers 08.02. I never used to wake up this early, but I guessed it was because I slept so much yesterday. I scratched my head and decided to take a shower.

When I was done I dried my hair in front of the mirror. I stopped abruptly and a big smile lit up my face. Today dad were going to pick me up and I will get my birthday present! I continued to dry my hair and the big smile just wouldn’t leave my face.

I picked my outfit for today and when I looked at my phone I had a message from dad.

”When should I come get you?”

I texted back:

”You can come now :D”

I looked at the display, it was 08:49. An answer...

”I’ll be there around 09.00”

”Okay see you then! /Sarah”

I put some make-up on and picked a bag, done! I wrote a little note for Audrina and then I left.

When I stood outside the hotel, waiting for dad, there was a big car with tinted windows next to me. I looked around and then I started to mirror myself in one of the car windows, I checked my hair and fluffed it up a bit. I jumped backwards when the windows begun to crank down.

-         Hello sexy, you look fantastic, I swear, the man, or boy, in the car said. He took off his sunglasses, looked at me and smiled big.

-         Justin! I said happily and laughed.

-         Yes that’s me, he said and grinned.

I bended and hugged him through the open window.

-         What are you doing here? I asked him.

-         I’m going to an interview, he said and his face got a little sader.

-         I thought you had like a break now?

-         Yeah, I thought so too, but I don’t know, I just need to do this one, he said and smiled a bit now.

-         Okay, but there comes my dad, bye! I said and kissed his lips quick.

I ran towards dad’s car and waved and smiled.

-         Aw hi dad! I said when I closed the car door behind me.

I leaned towards him and hugged him tight.

-         Hi my baby, he said really happily.

-         We’ve missed you, he said then and kissed my head.

-         I’ve missed you too, even though I’m having a great time here at the hotel!

-         I hope so, it was very expensive, he said and laughed.

He started the car and he drove from the hotel.

-         Have you had breakfast yet?

-         Oh, no, I forgot that, I said and laughed.

-         Then lets have some now, dad said and smiled.

-         That sounds fantastic, I said and laughed a bit.

We had some breakfast in a café wich was open and I told him everything that happened this weeks, or yeah; almost everything. When dad wanted me to tell him about Justin I said that I’ll tell both him and mom later and that they needed to meet him then.

-         Done?

-         Yes I am! I said. Now I wanna see my birthday present!

-         Okay, let’s go then, he said.

He drove further into the city and after just a few minutes he stopped the car. I looked around me, I knew where we were. But what was really my present?

-         Come with me, dad said mysterious.

-         Oh my god, what can it be? I said and giggled.

He walked towards a door that said ”Tattoo &...”, Oh my god; ”...Piercing”!

-         Oh my god! Dad, are you letting me pierce my belly button?!

-         Yes! You wanted it so bad, we could tell, he said and I could see he was very happy.

-         But I’m not 18 yet? I said teasingly.

-         Oh... right... we totally forgot that... I’ll drive you back to the hotel, he said and grinned, I punched his arm and laughed.

When I laid down on the ”bed” (or what should I call it?) I was so nervous I could die. Dad held out his hand, I took it and squeezed it hard.

-         Okay, this may hurt a bit, the girl that pierced me said.

I closed my eyes hard and nodded. She grabbed some skin and counted to three, then she stuck the needle through and placed a piercing rod.

-         Done! That’s all!

I opened my eyes.

-         Are you okay? dad asked and laughed.

-         Yeah, actually, it didn’t hurt that bad as I thought it should, I said and looked at my stomach.

Nej vi är inte döda om ni tror det... haha, men nu har vi faktiskt haft mycket att göra och inte träffats så mycket men nu får ni iallafall ert kapitel :) Kommentera ;) ~ M.S & N.B