thestoriesboutjb

Kapitel 2

 

Tidigare:

-         Du vet att du inte får gå med skor inomhus! ropade Rachel.

-         Vem bryr sig? Men bara så du vet så drar jag ner till affären, svarade jag irriterat.

Innan jag hann höra hennes svar hade jag stängt dörren bakom mig och var på väg ner för gatan.

---

 

 

Jag kom snart fram till den lilla mataffären som bara låg några få kvarter bort. Jag gick mot dörrarma och de öppnade sig automatiskt. Den svala luften från luftkonditioneringen slog emot mig och jag inandades den fräscha lukten av grönsaker och såpa. Jag kollade inte på klockan innan jag gick hemifrån, men som tur var så öppnade affären klockan nio, och nu var den tio över. Haha, snacka om timing...

Jag gick runt bland hyllorna och letade efter oliver, även om affären var liten så hade jag lite svårt att hitta dem. Jag handlade inte så ofta, det var det mamma som gjorde.

Jag sökte med blicken upp och ner för hyllan; där! En burk med brunt glas och en etikett med oliver på. Jag ställde mig på tå för att nå den och plockade försiktigt ner den från hyllan, läste på baksidan och konstaterade att det var dom jag skulle ha. Jag gick sedan vidare till kyldisken för att kolla efter matlagningsgrädden, den hittade jag nästan direkt. Jag tog ett paket och gick iväg mot kassan för att betala. Jag la upp varorna på bandet och tog upp pengarna ur min ficka medans varorna rullade iväg mot kassörskan.

-         5 dollar, tack, sa hon med ett leénde.

-         Varsågod, sa jag och sträckte fram pengarna.

Jag la ner varorna i en liten plastpåse. Medans jag var påväg ut ur affären så fiskade jag upp min mobil ur min ficka. Jag skickade ett meddelande till mamma:

 

Det blev pengar över, vad ska jag göra med dom?

Efter en stund svarade hon:

 

Ta dom du, du kan ju köpa något till ikväll.

Jag skickade iväg ett tack och började gå mot affärerna. Jag gick in i närmsta klädaffär och några snygga t-shirtar fångade genast min blick.

Jag gick fram till ställningen och kollade efter min storlek.

Jag hörde någon ropa lite längre bort i affären men jag brydde mig inte eftersom dom uppenbarligen inte ropade mitt namn.

Jag kände något litet och varmt mot mitt ben, kollade ner och såg en liten hand.

Handen tillhörde en liten flicka med kort, brunt hår.

-         Hej, vad gör du här? sa jag med ljus röst.

Flickan kollade på mig med stora ögon.  Jag kollade mig omkring men såg ingen vuxen. Så jag böjde mig ner och tog upp flickan.

Jag började gå runt i affären för att leta efter föräldern.

Jag rundade en klädställning och såg en man sitta på knä och kolla in under en av ställningarna.

-         Ursäkta mig, letar du efter henne? frågade jag och pekade menande på flickan som lekte med mitt hår.

Mannen kollade på mig och ställde sig sedan upp.

Jag kände igen honom, den där ringen i örat och det välbekanta ansiktet...

-         Eeh... ja, sa han och torkade av händerna på jeansen.

-         Jeremy, sa han och sträckte fram handen mot mig...

---

Var bara tvungen att slänga in det lite snabbt, ska ut nu. KOMMENTERA! :) Ciao! ~M.S & N.B